lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Forskarporträtt: Pernilla Derwik

Publicerad: 2017-06-30

Undervisningen är det absolut roligaste i mitt arbete och det ska bli superkul att få ta emot nya studenter inom kurserna Tillämpad logistiksimulering och Förändringsprocesser i försörjningskedjan!

ÄR: Doktorand

AKTIV PÅ: avdelningen för Förpackningslogistik, och har nyligen avlagt en teknologie licentiat-examen. 

Pernilla Derwik tillhörde den första kullen som tog civilingenjörsexamen vid Lunds universitet inom Technology Management, ett programsamarbete mellan den ekonomiska och tekniska fakulteten. Efter examen fortsatte hon sin valda inriktning på logistik och supply chain management (SCM), en inriktning som för övrigt var långt ifrån ett plötsligt infall; tvärtom var det något som hade pockat på länge:
–  Jag har alltid varit intresserad av flöden och köer, säger Pernilla Derwik och utvecklar: Hur bildas en kö? Hur kan man lösa upp köer? Hur går det att effektivisera processflöden? 
Hon jämför med den fascination som ett barn har när det bygger fördämningar i ett vattendrag, och testar olika upplägg. 
– Det är precis samma sak att studera och arbeta med processflöden, hävdar hon.

Hon började arbeta som SCM-konsult inom näringslivet med simulering som specialitet. Som konsult fick hon en bred erfarenhet från branscher som handel, tillverkning, distribution, persontransporter och sjukvård. Efter 14 givande år återvände hon till akademin och inledde sin forskning med inriktning på att kartlägga kompetens, fortfarande inom SCM, förstås.
– Anledningen till att jag valde den inriktningen är att jag tycker att det är spännande med olika aspekter av lärande. Vi människor har stor potential, när man har rätt person på rätt plats kan det hända magiska saker i en verksamhet… 

I juni 2017 lade Pernilla Derwik fram sin licentiatuppsats Exploring competence and learning behavior in supply chain management.
– Mitt mål har varit att utforska kompetens och lärande inom SCM. Även om det inte råder några tveksamheter om att hög kompetens inom SCM bidrar till positiva resultat så har det inte varit särskilt tydligt vad kompetensen innefattar och på vilken nivå den finns.
Pernilla Derwik har både kartlagt och analyserat den kompetens som finns i befintlig forskningslitteratur, men även identifierat den kompetens som faktiskt används i praktiken. För att kunna göra det sistnämnda, har hon bland annat använt sig av datamaterial baserat på skuggning. Skuggning innebär att man följer en person (i det här fallet sex chefer inom SCM) under en period för att kartlägga vad de gör i praktiken. Utifrån det insamlade material har hon sedan härlett vilka kompetenser som faktiskt används. 

Behovet av kompetens inom SCM har blivit allt starkare i takt med att omvärlden förändras, konstaterar Pernilla. 
– Förr låg fokus på det egna företaget, och vad som kunde göras internt för att effektivisera kostnader och flöden. I dag ligger fokus helt och hållet på kunden och marknaden.
Konkurrensen har hårdnat och kunderna nöjer sig inte med att få produkter levererade på säljarens villkor. Det finns förväntningar på att kunna välja kanaler och att kunna styra hur och när leveranserna ska ske. Detta leder i sin tur bland annat till ökade krav på kommunikationen mellan olika funktioner i logistikleden när kedjan måste fungera ännu smidigare och mer flexibelt än tidigare. Samtidigt har många försörjningskedjor blivit längre både geografiskt och tidsmässigt i och med att många företag outsourcat produktion till Asien. 
– Det finns således gott om utmaningar att arbeta med, säger Pernilla. 
Hon menar att det delvis är en fråga om tekniska lösningar, men även om just kompetens.
– Det har blivit svårt att göra en heltäckande tjänstebeskrivning till en roll inom SCM; det är så mycket som handlar om personliga egenskaper som inte riktigt kan definieras. Det handlar om sådant som att ta eget ansvar, vara empatisk, ha ett ”driv”, ta egna initiativ – och att kunna hantera många typer av mänskliga relationer för att klara av både befintliga och framtida utmaningar, förklarar hon. 

Nyttan för slutkunden av en väl fungerande försörjningskedja är rätt uppenbar: det medför bättre service, snabbare leveranser och en kanalflexibilitet. Dessutom är det allt fler som är måna om en hållbar utveckling i samhället – och även i det avseendet kan man få positiva effekter:
– Vi går mot att det blir fler och mindre leveranser, vilket kan tyckas vara negativt ur hållbarhetssynpunkt, men en parallell utveckling är att tekniken gör det lättare att hitta system för samdistribution. 
Hon tar ett fiktivt exempel: Lindex, H&M och Kappahl har ofta butiker nära varandra i stadskärnor och köpcentrum. Istället för att de har helt åtskilda distributionskedjor skulle de kunna ha ett system för samordning av varuleveranserna för att spara både miljö och kostnader.
– Jag vet att Ica och Coop har påbörjat ett projekt för att titta på flödena framförallt på ställen i norra Sverige där båda har butiker, men där lastbilarna går halvfulla. Genom att dela data med en neutral part, som till exempel universitetet, kan man analysera flödena och hitta potentialer. Projektet har hittills identifierat ett antal olika flöden där det finns potential för samdistribution, men en eventuell implementering återstår. 

När Pernilla Derwik nu har klarat av sin licentiatexamen tar förstås arbetet med en doktorsavhandling vid.
– Jag har en massa idéer, vi får se vad det blir för inriktning till slut, säger hon.
Att det kommer att handla om kompetens och lärande är i alla fall en lågoddsare. 
– Jag ser också fram emot att ägna mig mer åt lärande på annat sätt; en av de främsta anledningarna till att jag sökte mig tillbaka hit från näringslivet var att jag ville bli lärare själv. Undervisningen är det absolut roligaste i mitt arbete och det ska bli superkul att få ta emot nya studenter inom kurserna Tillämpad logistiksimulering och Förändringsprocesser i försörjningskedjan!