lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Centrum kommenterar: Behöver du verkligen en påse till?

Publicerad: 2017-06-20

Sverige har nya regler för plastpåsar i butik och sedan den 1 juni har handeln en lagstadgad informationsplikt om plastpåsens miljöpåverkan. Det handlar om att nå EU’s miljömål.  Det finns mycket kvar att göra, och det kommer att krävas förändringar i såväl handeln som i konsumentbeteende. Kassapersonalen kommer att spela en nyckelroll för att få ner konsumtionen av plastpåsar.

Plast spelar roll. Plast påverkar miljön och plastpåsen kommer högt upp på listan över de saker som skräpar ner mest i våra hav. Från den 1 juni i år har handeln en skyldighet att informera om plastens miljöpåverkan, som ett steg i att uppnå EU’s miljömål. I Sverige handlar det om att uppnå målet att förbrukningen plastpåsar inte ska överskrida 90 påsar per person och år senast den 31 december 2019, och 40 påsar per person och år senast den 31 december 2025. För att detta ska lyckas, krävs det förändringar i handelns agerande, och även i konsumentbeteendet. Att satsa på informationsplikt inom miljöpåverkan är i min mening i grunden ett bra alternativ till annan typ av lagstiftning. Frankrike gick en annan väg och förbjöd plastpåsar för ungefär ett år sedan. I Danmark gick Lidl som första stora kedja nyligen ut med att man tänker fasa ut plastpåsar helt och fler andra butikskedjor kommer säkert att följa efter på sikt. Länder som Storbritannien har infört olika typer av system som tvingar handelns stora aktörer måste ta betalt för plastpåsarna, vilket förstås påverkat omloppet av plastpåsar rejält.

Det finns inget i kravet på informationsplikt som säger att informationen måste ske vid kassan, eller ens i butiken. Detta är det upp till varje handlare att avgöra. Informationsplikten är ändå ett viktigt steg, då det är ett lagkrav på information gentemot konsumenten. Svensk Handel har på ett övergripande plan arbetat med detta genom att man tagit fram material och ger bland annat rådet att informera i anslutning till kassan för att på så vis effektivt informera konsumenter om att bara köpa så många påsar de behöver och att tipsa konsumenter om att påsar kan återanvändas och/eller återvinnas. Skyltarna som Svensk handel plockat fram syns nu i många butiker. Handeln kan – och bör – göra betydligt mer än att bara informera om plastpåsens miljöpåverkan. Information är långt ifrån tillräckligt om vi ska få till någon ordentlig förändring. Det borde ligga i alla handlares intresse att driva hållbarhetsfrågor. Inte bara i ord, utan även i handling. Handeln behöver börja se över strukturer och incitament kring den beteendeförändring som är nödvändig, och här kommer ett par förslag i den riktningen.

  1. För det första behöver handeln se över tillgången på alternativ till plastpåsar. Bra och attraktiva alternativ är en viktig förutsättning för att en beteendeförändring ska komma till stånd. Ett stort problem med dagens plastpåse, och då särskilt i dagligvaruhandeln, är att de ofta går sönder och därmed inte går att återanvända. Med andra alternativ kommer det att gå lättare att fasa ut plastpåsen. 
     
  2. För det andra behöver handeln titta på möjligheterna att uppmuntra och belöna konsumentens beteendeförändring på olika sätt. Positiv förstärkning är ett klassiskt psykologiskt knep. I Storbritannien arbetar man exempelvis med olika typer av premier för kunder som väljer andra alternativ än att köpa plastpåsar när man handlar. Man skulle kunna tänka sig att en premie skulle kunna vara att den som handla med din tygpåse tre gånger får pengarna tillbaka. 
     
  3. För det tredje behöver handeln börja ta betalt för påsarna. Även om en hel del butiker redan tar betalt för påsarna och att det är praxis i vissa delar av handeln, så har vi den senaste tiden sett en förändring i Sverige. Den senaste tiden har vi sett att butiker där påsarna tidigare varit gratis numer tar betalt. Men här är det förstås viktigt att förstå att det här inte handlar om att handeln ska börja tjäna pengar på plastpåsarna, utan att en beteendeförändring underlättas av ekonomiska sanktioner. Överskottet borde förstås gå direkt vidare till riktade ändamål, såsom projekt för rent vatten eller utveckling av miljövänligare plaster. Här är KappAhl, Lindex och H&M’s kampanj One Bag Habit som nyligen lanserades ett riktigt bra exempel. 
     
  4. För det fjärde behöver handeln utbilda och engagera kassapersonalen i handeln kring frågan om plastpåsarna. Det här är något som handeln behöver ta tag i på allvar, för det är vid kassan som en verklig förändring kan, och måste, ske. En genomgripande beteendeförändring vad gäller plastpåsar kommer att kräva att handelns kassapersonal kan, och vill, ställa den avgörande frågan till konsumenten i sanningens ögonblick: behöver du verkligen en plastpåse till?

Jens Hultman, docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund och forskare verksam vid Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet.