lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Våra forskningsprogram

Centrum för handelsforskning

Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet är ett tvärvetenskapligt excellenscentrum med fokus på forskning kring varuflödet och kundmötet – två avgörande delar för en fungerande och effektiv handel. Forskningsprogrammen vid Centrum bedrivs av två samverkande forskargrupper vilket innebär att det tvärvetenskapliga arbetssättet fortsätter och utvecklas. Utöver våra forskningsprogram finns ett antal affilierade projekt som är knutna till centrat.

Forskningsprogrammet Retail Destination

Forskningsprogrammet ”Retail Destination” är ett program som på olika sätt belyser relationen mellan handel och plats. Hur går det egentligen till när handel ”tar plats”? Vilken slags handel växer fram i vissa miljöer och hur skiljer sig dessa handelsmiljöer från varandra? De forskare som är knutna till programmet intresserar sig för teman som handlar om etableringsfrågor, butiksformat, förändrade konsumtionsmönster, digitalisering, logistik, stads- och platsutveckling. Allt er resurser mobiliseras för att skapa attraktiva handelsplatser och i programmet studeras de aktörer och samhälleliga processer som utgör drivkrafter i skapandet av olika konsumtionsmiljöer. Vad händer när regioner, städer och stadskärnor omvandlas till attraktiva destinationer för handel?

Idag verkar exempelvis allt era städer ha gett upp kampen om handeln till förmån för andra upplevelseskapande mötesplatser, kaféer och restauranger. På vilket sätt kan handeln bemöta en sådan utveckling och vad har detta för konsekvenser för stadens attraktions- kraft och ekonomi?

Relationen mellan handel och plats har varit den gemensamma utgångspunkten för de pågående projekten i programmet. Genom att anlägga olika vetenskapliga perspektiv på teman som stadskärnans och smartphonens samtida dragningskraft, shoppinggatans speci ka logik eller gallerians, loppmarknadens och varuhusets sociala funktioner har en tvärvetenskaplig dynamik inletts under forskningsprogrammets första år. Vi har arbetat med studier som anlägger processperspektiv på etablering av retaildestinationer och vi har pågående studier som undersöker betydelsen av handel för stadens attraktionskraft utifrån olika gruppers perspektiv. Idag verkar exempelvis allt era städer ha gett upp kampen om handeln till förmån för andra upplevelseskapande mötesplatser, kaféer och restauranger. På vilket sätt kan handeln bemöta en sådan utveckling och vad har detta för konsekvenser för stadens attraktionskraft och ekonomi?

Programmet har bedrivit forskning kring överetableringar av handelsplatser och köpcenter. Många etablerade köpcenter försöker överleva genom att investera i ombyggnad, förändra mixen av butiker eller förändra sin design. Få studier har fokuserat på hur äldre och be ntliga köpcenter kan bevara sinkonkurrenskraft. Genom att studera sådana investeringar i relation till de effekter dessa gett på besöksbeteende, försäljning och kundnöjdhet kommer den pågående forskningen i programmet att belysa denna utveckling.

Programmet har under året studerat olika former av digitalisering och e-handelslösningar i relation till handel, plats och logistik. De utmaningar och möjligheter som kopplas till olika uthämtningspraktiker och uthämtningsplatser har varit i fokus för studier av hur relationen mellan människor och transportsystem hanteras i den alltmer förtätade staden. En studie som genomförts under året handlar om hur smartphones förändrar hur konsumenter relaterar till och använder butikers rumslighet. Andra projekt har belyst olika former av alternativa handelsplatser och hur dessa organiseras. Hur blir de attraktiva destinationer och vilka konsumtionspraktiker tar plats? Vad kan den traditionella detaljhandeln lära av dessa alternativa handelsplatser?

Forskargruppen har även analyserat empiriskt material och erfarenheter från ett regionalt samverkansprojekt kring handel och hållbara handelsstrategier i södra Sverige. Med utgångspunkt från ett nyskapande samverkansprojekt mellan akademi, regionala aktörer, näringsidkare och fastighetsägare där fokus på nya butiksformat och konsumtionsformer – i förhållande till den traditionella detaljhandelns förändrade roll och framtid – har forskargruppen arbetat med en gemensam antologi som kommer att publiceras 2017.

Deltagare i forskargruppen: Cecilia Fredriksson, Klas Hjort, Johan Anselmsson, Christian Fuentes.
Affilierade forskare: Kristina Bäckström, Ola Thufvesson, Lena Eskilsson och Devrim Umut Aslan.
Projekttid: 2016-2017
Kontakta Cecilia Fredriksson för mer information om forskargruppens arbete.

Forskningsprogrammet Retail Innovation

Forskningsprogrammet ”Retail innovation” tillkom för att förstå hur handeln kan ta sig an de stora utmaningar som omvärlden erbjuder t.ex. konsumenters ändrade köpmönster, digitalisering, urbanisering, globalisering, hållbarhet och mycket mer. Utmaningarna ställer nya krav på branschen och handelns förmåga att förnya sig. Det handlar om att vara innovativ och hantera de processer från idé till verklighet, som kan skapa innovationer med mervärde och attraktion för konsumenter.

Handeln är inte bara butiker utan ett komplext system av producenter, leverantörer och distributörer, som tillsammans måste åstadkomma dessa innovativa lösningar för konsumenter. Allt för att överleva!

Att arbeta med innovation och bygga relationer över gränserna är centralt och det nns ett stort behov av kunskapsutveckling både i praktik och forskning. Forskargruppen inom retail innovation spänner därför över ett antal forskningsdiscipliner som med sina olika kompetensområden kan plöja ny mark inom handelsforskningen. Forskningen inom retail innovation ska bidra till förståelse och utveckling av handelns (inklusive systemaktörernas) innovationsförmåga och innovationsprocesser. Inom programmet pågår ett antal projekt som på olika sätt studerar och bidrar till handelns utveckling av affärsmodeller, innovationsprocesser och förmåga att hantera förändring. Forskarna har påbörjat mätningar av branschens innovationsförmåga och studerar hur den skiljer sig från andra branscher. Likaså studeras konsumentbeteende kopplat till mobilanvändning samt nya innovativa betallösningar för att förstå hur branschen behöver förändras i förhållande till digitaliseringen. Intervjustudier pågår med personer i ledande befattningar hos olika handelsaktörer, för att skapa generell förståelse för hur branschen arbetar strategiskt med innovation och förändring, men också hur branschen arbetar specifikt med innovation och förändring inom områden som CSR och hållbarhet. En del preliminära resultat och utgångspunkter för programmet har presenterats under året vid konferenser för såväl akademi som praktik. Intresset för området är överlag stort, inte minst eftersom innovation inom handeln blir alltmer nödvändig som speciell och riktad aktivitet, snarare än som en aktivitet som man ”bara” hoppas skall uppstå där behov nns i verksamheten.

I delar av projekten som nämns ovan arbetar forskarna i nära samarbete med företagen som studeras. Detta är ett medvetet angreppssätt som skapar möjlighet för forskningen att inte bara studera och analysera utan även aktivt vara med och omforma och utveckla de innovationsprocesser som bedrivs i företagen. Generellt sett kan man säga att detta aktiva deltagande varit efterfrågat av deltagande organisationer, något som sannolikt beror på att fokus på innovation är ett nyvaknat intresse inom handeln. Därför nns det ett större behov av input och stöd än i andra sammanhang.

Forskningens mål är att tillsammans med handeln bidra till skapande av nya affärsmodeller och nya sätt att jobba med innovation och ökad innovationsförmåga. För de organisationer som aktivt deltar i forskningen kommer forskarna att leda workshops som inspireras bland annat av ”design thinking”, med syftet att skapa nya affärsmodeller och processer för ökad innovationsförmåga. 

Deltagare i forskargruppen: Ulf JohanssonAnnika OlssonAnette Svingstedt, Ulf Elg, Jens Hultman, Karla Maria Peredes, och Carin Rehncrona.
Affilierade forskare: Mikael Björn och Malin Olander Roese.

Projekttid: 2016-2017
Kontakta Ulf Johansson eller Annika Olsson för mer information om forskargruppens arbete.