lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Forskarporträtt: Klas Hjort

Publicerad: 2015-03-02

Centrets expert på returer: "En mer effektiv returprocess kan minska samhällskostnaderna för handel och samtidigt vara en viktig pusselbit i omställningen till cirkulär ekonomi”

ÄR: Civilingenjör i maskinteknik och verksam forskare och lärare på LTH och Campus Helsingborg, Lunds universitet

AKTIV PÅ: Centrum för handelsforskning med två olika projekt inom logistik

Specialiserad på returlogistik

Klas kommer från början från Boråstrakten och har i grunden en civilingenjörsexamen i maskinteknik. Han är specialiserad på logistik och mer specifikt returlogistik. Han tycker att handelsforskning är ett spännande område därför att det, precis som logistik, spänner över många fält och kan studeras utifrån olika vinklar.

Klas forskning fokuserar på returhantering och konsumentens returpraktiker. Detta intresse väcktes då han fick möjlighet att studera några av de största handelsföretagen i Sverige, nämligen Ellos, Haléns och H&M i Borås. Under den här tiden kom han till insikt om att det fanns mycket att göra gällande returhanteringen i dessa företag och att det var viktigt att förstå hur returprocessen kunde förbättras, både ur ett ekonomiskt-, miljö- och samhällsperspektiv. Den starka tillväxten inom e-handel de senaste åren ställer ökade krav på handeln att förändra sin returlogistik. Detta hänger även samman med en ökad internationalisering och digitalisering.

Med en bakgrund som logistiker var det enkelt att även som konsument relatera till de nya förändringar som sker inom handeln, och förstå att det ställer nya krav på företag och samhälle, ”Som forskare insåg jag tidigt att det fanns eller finns ett stort hål i kunskapsbanken kring området, både praktiskt och teoretiskt”. Detta är därför något som Klas vill täcka upp med sin forskning.

Sprida kunskap om handelns effekter för samhället

Handelsforskningens nytta för samhället ligger i att sprida kunskap kring vilka effekter handel och konsumtion får för samhället. Det Klas och hans kollegor försöker kontinuerligt förstå är vilka hinder och möjligheter som finns runt konsumentreturer och returprocessen. Här är viktiga lärdomar att företag behöver svara upp på en generös returpolicy, som ofta driver returmängder, med en välfungerande returprocess. Det är idag en strategisk fråga för många företag, inte bara de med höga returandelar utan även de med stora volymer av gods. Det finns stora vinster att hämta här administrativt likväl som fysiska logistikflöden men även interaktionen med kunden. Nyckeln här är digitalisering. Vill man läs mer om detta så kan man läsa rapporten Konsumentreturer i digital handel: balansakt i tre dimensioner.

Fokus på digitalisering

Det finns många trender inom handelsforskning, säger Klas, men gällande det som sker inom hans område ligger mycket fokus på digitalisering. Hur påverkar digitaliseringen konsumenter och handeln och vilka effekter kan vi se från olika perspektiv? Klas menar att digitaliseringen är en viktig komponent i en framtida returprocess. Han har till exempel observerat att ett pappersbaserat informationsflöde i många fall ger effekten att det fysiska godsflödet blir ineffektivt, likaså kommunikationen med den returnerande kunden. Det är en väsentlig skillnad på den digitala handeln idag och postorderhandeln där vi ofta beställde genom att fylla i en ordersedel och skicka in till handlaren via ett brev. Då tog det en till två veckor innan leveransen kom, ofta längre. Handlar vi digitalt kan vi förvänta oss att vi även vill eller skall kunna returnera digitalt! Hur kommer det sig att vi kan beställa digitalt och få en leverans imorgon men när vi returnerar så skall vi ofta vänta en vecka på en ersättningsvara och ofta längre på en återbetalning. Här sker det nu en snabb transformering med bolag som t.ex. Easycom som är starkt kopplad till vår forskning.

Med digitala beslutsstödsystem som det Easycom levererar så kan företag analysera returers effekter ner på kund/produkt/leverantörsnivå. Med stöd av detta så kan man förstå hur kunder/produkter/leverantörer bidrar till t.ex. lönsamhet. På så vis kan företag få en tydligare förståelse för hur hela returproblemtiken ser ut och viktiga insikter/möjligheter om hur de kan påverka den. Företag gör sig själva en otjänst om de endast följer returutveckling år från år och bara konstaterar att den följer en trend. Nästa steg i vår forskning är att ta ytterligare hjälp av datorns kraft, nu vill vi gå vidare och testa hur t.ex. maskininlärning och artificiell intelligens kan bidra till att snabbare identifiera t.ex. nya okända returtrender.