lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Affilierade projekt

Centrum för handelsforskning

Centrets verksamhet har sen 2019 delvis förändrats. Vi driver inga egna forskningsprojekt utan är en nätverksorganisation som arrangerar forskningsseminarier och workshops samt stöttar nätverkande och ansökningar om forskningsmedel från forskare (från LU) kring handel. Här hittar du ett axplock av våra affilierade forskningsprojekt.   

Dagligvaruhandelns lagerlogistik: Beslutsfaktorer och dynamiska förändringsförmågor vid transformation mot omnikanal
Transformationen mot omnikanaler innebär att handelsföretag måste designa sina nätverk och hanteringsnoder situationsanpassat till olika kontexter. Även om det inte finns någon bästa lösning, har vi observerat att sortering får en allt viktigare roll i omnikanal-logistik. I dagligvaruhandlares OFC används sortering för att hantera olika typer av målkonflikter och avvägningar mellan olika hanteringsaktiviteter, men också för att hantera olika typer av logik styrs av t.ex. den sändande noden, hanteringspunkten, butiker, fordon samt konsumenter. Man måste därför besluta när olika typer av sortering passar bäst, och hur den bäst utförs i olika situationer. En annan aspekt gäller varför olika typer av sortering bör automatiseras och vilken typ av automatisering som passar olika typer av sortering. Olika automationslösningar som passar bäst i olika sammanhang. Dagligvaruhandlare väljer därför olika framtida logistiklösningar, men också olika typer av implementeringar och utrullningsplaner. Intressant är att förstå de skäl som styr olika transformationsplaner, samt de olika utmaningar och fördelar som de medför.

Denna studie syftar alltså till att utveckla kunskap om dagligvaruhandelns omnikanal-transformation av lagerlogistik, speciellt avseende viktiga beslutsfaktorer och dynamiska förändringsförmågor.

De centrala forskningsfrågorna är följande:
1. Vilka beslutsfaktorer påverkar och motiverar olika logistik-konfigurationer under dagligvaruhandlares transformation mot omnikanal-logistik?
2. Vad påverkar när olika typer av sortering är bäst, och vilken typ av automatisering är lämplig för sortering i olika situationer?
3. Hur påverkar olika dynamiska förändringsförmågor transformationen av lagerlogistik i förändringen mot omnikanal-handel?

Projektdeltagare: Ebba ErikssonJoakim KembroAndreas Norrman
Projekttid: 2020-2022
Finansiär: Håkon Swenson Stiftelse
 

Att framtidssäkra den fysiska butiken via nya butiksformat – hur utvärdera nya butiksformat?
Projektets utgångspunkt är att den fysiska butiken förändras och flera handelskedjor testar nya butiksformat som show-room, etc. Dessa format kompletterar den traditionella fysiska butiken och ger möjlighet för anpassning till nya kundbehov. Den traditionella butiken utvärderas på försäljning, men de nya formaten måste utvärderas och styras utifrån andra variabler. Men vilka då? Och hur? Detta projekt ger svar på dessa frågor genom studier av etablerade och nya handelsföretag samt kunder i Sverige och i Storbritannien.

Den fysiska butiken fortsätter att förändras och flera handelskedjor arbetat fram och testar nya butiksformat som show-room, pop-up stores etc. Dessa format skall komplettera den traditionella fysiska butiken och skapa möjlighet för anpassning till nya kundbehov. Medan den traditionella butiken utvärderas på försäljning, är inte de nya formaten det och måste utvärderas och styras på nya sätt. Men vilka då? Och hur? Detta projekt avser att ge svar på dessa frågor genom studier av etablerade och nya företag.

Projektdeltagare: Ulf JohanssonJens Hultman, Steve Burt
Projekttid: 2019-2021
Finansiär: Handelsradet
 

Innovation i handeln
Vi har både studerat hur handeln arbetar med innovation och förändring på den strategiska och centrala nivån i organisationen och hur innovation och förändring skapas i butiksleden och kanske till och med av konsumenterna som besöker butiken. Teman som innovationsförmåga, innovationsledning, betallösningar, hållbarhetskommunikation och implementering, samt konsumentens roll i innovation har varit aktuella i vår forskargrupp. Preliminära resultat visar att handels förmåga till innovation är god, men att begreppet innovation inte används och att ansvaret är otydligt. 

Projektdeltagare: Ulf Johansson, Annika Olsson, Sofia Ritzen, Malin Olander
Projekttid: 2020-2022
Finansiär: Vinnova
 

Personalens roll i servicemötet: Utmaningar och förändringsarbete för handelns personal 
På senare år har ökad digitalisering och nya handelskanaler förändrat butikens förutsättningar; med ökad kunskap och förändrade beteende hos kunderna som följd. Vi vet redan att personalens roll är avgörande för kundernas upplevelser, till det positiva eller till det negativa. Men vi behöver mer kunskap om vilka utmaningar personalen ställs inför i mötet med dagens kunder. I detta forskningsprojekt riktas fokus mot personalens roll under servicemötet i den fysiska butiken: Hur ser kraven från dagens kunder ut och hur kommer dessa till uttryck i butiken? Vilka förutsättningar har personalen – och vilka förutsättningar behöver de – för att kunna möta nya kundkrav och kundbeteende? Detta är frågor som projektet kommer att utforska, genom studier i 5 stora svenska detaljhandelsföretag från olika branscher. Studien innebär datainsamling i butik, men också på central nivå i organisationen - för att få kunskap om de organisatoriska förutsättningar som har betydelse för personalens förmåga att hantera dagens servicemöten.

Projektdeltagare: Ulf JohanssonKristina Bäckström, Jens Nordfält
Projekttid: 2018-2020
Finansiär: Handelsradet
 

Framgångsrik kompetensutveckling på jobbet – informellt lärande i handeln
Kompetensutveckling av anställda är en nödvändig förutsättning för företag att framgångsrikt möta morgondagens krav och utmaningar. Dessutom bidrar kompetensutveckling till att de anställda trivs bättre, helt enkelt för att vi växer som människor när vi lär oss något nytt och mår bra när vi känner att vi behärskar det vi förväntas klara av. Tyvärr upplever många handelsanställda att de inte får den kompetensutveckling som de behöver. Majoriteten av den kompetensutveckling som trots allt sker handlar om informellt lärande på jobbet. Kunskapen kring lärande på jobbet är dessvärre mycket begränsad och potentialen till förbättringar är omfattande.

Projektets syfte är att utforska hur informellt lärande går till i praktiken, och sprida kunskap kring hur olika lärandemetoder kan bidra till kompetensutveckling. Målet är att tillsammans med medverkande företag och dess anställda, identifiera framgångsrika lärandemetoder och på så sätt förbättra både kompetensförsörjning och möjligheterna att varje individ kan nå sin fulla potential, samt för företag att framgångsrikt stödja sådant lärande på jobbet. Forskningsprojektet kretsar kring att förstå ”hur” snarare än ”vad” man lär sig, och fokus ligger på mekanismerna för lärandet. Lärande är en komplex process som sker i samverkan med sin omgivning, och lärandemekanismerna är det som hjälper oss att förstå hur själva lärandet går till. Ett utmärkande drag i projektet är att vi studerar lärandet i specifika professioner och inte generellt i en organisation eller för en individ, eftersom olika professioner har olika kompetensbehov och därmed sina egna unika bakomliggande lärandemekanismer.

Projektdeltagare: Daniel Hellström, Pernilla Derwik
Projekttid: 2020-2022
Finansiär: Handelsradet
 

Customer Expectations of Unattended Home Delivery Service in Grocery Retail
Omni-channel retail has grown tremendously in recent years, particularly in the grocery sector, making Sweden the Nordic country with the largest online presence. The rapid growth poses challenges to last mile deliveries, which are often described as complicated, costly and inefficient. Therefore, various emerging technologies and innovations have been explored in recent years, particularly with regards to goods reception solutions. These solutions include among for example self-service technologies, smart locks, collection and delivery points, and reception boxes. Despite the growing body of literature, previous research does not capture how the customers create expectations, experience and eventually value in relation to such technology. Thus, this research project aims to explore, understand and report consumers’ expectations of unattended delivery systems.

Projektdeltagare: Mary Catherine Osman, Daniel Hellström, John OlssonYulia Vakulenko
Projekttid: 2019-2020
 

Towards zero emission last mile distribution in omni-channel retail
Last mile logistics is an emerging research area with growing interest from scholars and practitioners, especially over the past five years. The rapid growth is mainly driven by increasing urbanization and population growth, e-commerce development, changing consumer behavior, innovation, and growing attention to sustainability. Many definitions of last mile logistics exist, yet a common view is that it concerns the last stretch of the supply chain from the last distribution center to the recipient's preferred destination point. 

The last mile is often described as one of the most expensive, inefficient, and polluting parts of the supply chain. Therefore, a fast and efficient transition towards more sustainable last mile distribution is required. Little is known about the transition towards zero emission last mile distribution, therefore a more comprehensive understanding of this transition is required. The aim of this dissertation project is to contribute to enhanced understanding of the transition towards net-zero emission last mile distribution in omni-channel retail and its effects.

Projektdeltagare: John OlssonDaniel HellströmHenrik Pålsson
Projekttid: 2018-2023
 

Towards Sustainable Supply Chain Practices – Investigating Packaging Efficiency
The purpose of this project is to highlight the volume and weight losses created by packaging and occurring along the entire supply chain, and makes assessments of their magnitude.

Projektdeltagare: Noor Faizawati BadarudinDaniel HellströmHenrik Pålsson
Projekttid: 2019-2022 
 

Multichannel Retailing
Projektdeltagare: Ulf JohanssonJens Hultman, Jonathan Reynolds, Steve Burt, John Dawson
Finansiär: Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet
 

Operatörsneutrala paketautomater för ökad service och tillgänglighet i gles- och landsbygder
Projektdeltagare: Klas HjortDaniel HellströmPer-Olof HedvallYulia Vakulenko, Patrik Rydén
Projekttid: Börjar 2020
Finansiär: Swedish Agency for Economic and Regional Growth
 

Completed projects

 

Effektiv materialhantering & lagerverksamhet för ökad konkurrenskraft i multi- och omnikanaler – utmaningar för dagligvaruhandel
Handelsföretag erbjuder allt oftare sina kunder en sömlös shoppingupplevelse där försäljning via fysisk butik och e-handel integreras, något som kallas omnikanal. Såväl e-handel som omnikanal växer inom dagligvaruhandel. En viktig utmaning för e-handel och omnikanaler är effektiv hantering av det fysiska flödet av sålda varor och returer. Detta är speciellt utmanande för dagligvaror som ofta har andra, och tuffare krav, på logistiken än andra typer av produkter: kortare livslängd, kortare leveranstider, krav på speciella temperaturer etc. Distributionsstrukturen kan förutom butiker också innehålla flera olika typer av lagerpunkter som är mer eller mindre specialiserade på att hantera olika orderstorlekar eller typer av gods. Både traditionell handel och e-handelsaktörer måste anpassa sig för att kunna hantera logistiken i omnikanaler. En övergripande fråga blir i vilken omfattning olika fysiska flöde skall separeras eller integreras mellan olika kanaler och deras specialiserade hanteringsnoder, samt hur de utmaningar som uppstår hanteras på bästa sätt. I handelskedjor med stor grad av decentraliserad styrning och ägande kan förekomma problem med hur nödvändiga investeringar skall göras och risker/vinster/kostnader fördelas. Andra utmaningar inkluderar till exempel val av lagerlayout, val av metoder för inlagring och plockning, val av lagerhanteringssystem, val av utrustning såsom ställage och truckar, returflöde in i lagret, och distributionsmetod. Förutom att hantera varierande in- och utflöden måste ett övergripande informationssystem även integrera olika lager i kanalerna för att skapa visibilitet av lagersaldo och effektiv orderhantering. Studien syftar till att undersöka utmaningar för dagligvaruhandel att skapa effektiv materialhantering och lagerverksamhet. Ambitionen är att studera intressanta fall både i Sverige och i några andra europeiska länder.

Projektdeltagare: Ebba Eriksson, Joakim Kembro, Andreas Norrman
Projekttid: 2017-2019
Finansiär: Håkon Swenson Stiftelse
 

Paketautomat i stad och glesbygd på företag och myndigheter
Idag är kunskapen kring användningen av paketautomater mycket begränsad. Det finns varken studier på dess påverkan på tillgänglighet eller miljön. Projektet kommer därför att bidra till att skapa kunskap kring hur paketautomaten kan integreras i stads/samhällsutveckling kopplat till tillgänglighet och skapa kunskap kring konsumenteffekter, dvs. beskriva miljöpåverkan kopplat till en ökad tillgänglighet och dess eventuella påverkan på förväntade ökande krav på dörr/hemleveranser. Projektet skall pilottesta paketautomater och utvärdera dess användning mot det transpolitiska funktionsmålet: tillgänglighet Fokus i detta trippel helix projekt är att, tillsammans med Region Skåne, Helsingborgs stad, Svensk Digital Handel, PostNord, Lunds universitet Campus Helsingborg, H&M och andra e-handelsföretag och dess konsumenter, förstå, förklara och förbättra användningen av paketautomater, för att både öka tillgängligheten för alla och samtidigt stödja en miljömässig hållbar utveckling.

Projektdeltagare: Klas Hjort, Daniel Hellström, Yulia Vakulenko, Anette Svingstedt
Projekttid: 2016-2019
Projektfinansiär: Vinnova


Med ögonen på e-handel: visuell uppmärksamhet och val i den digitala butiken
Hur vi som konsumenter gör våra matinköp håller på att förändras. Allt fler konsumenter handlar idag sina matvaror på nätet och trenden är starkt växande. Hur påverkas konsumenten av denna omställning? Ser besluten som fattas i en virtuell butik annorlunda ut än de som görs i en traditionell livsmedelsaffär?
Det finns stora skillnader mellan virtuell och fysisk handel, bland annat i hur produkter presenteras (ex. storleken på en fysisk förpackning och de små bilder som visas upp i en första produktvy på nätet) och i vilket sammanhang (ex. en hylla där man snabbt får överblick över hur stort utbudet är och en websida som visar en begränsad del av utbudet). Vi vet att skillnader i hur informationsutbudet presenteras visuellt påverkar vilka produkter konsumenter uppmärksammar. I förlängningen är det också mycket troligt att det kommer att förändra vad konsumenten väljer att köpa. I projektet kommer vi att studera hur inre faktorer – vad konsumenten vill ha – och yttre faktorer – hur förpackningarna ser ut och hur de presenteras i hyllan påverkar vad konsumenten uppmärksammar och sedan väljer.
Forskningsgruppen har arbetat fram en metod för att studera hur dessa faktorer påverkar konsumenterna i butiksmiljö med hjälp av ögonrörelsemätning. Denna metod är också tillämpbar när matinköpen görs framför datorskärmen. Därmed kan vi på ett precist sätt se hur konsumenterna påverkas av de skillnader som finns mellan den virtuella och den fysiska butiken.
Resultaten kommer att fördjupa våra kunskaper om hur konsumentens visuella uppmärksamhet och beslut påverkas av omställningen från inköp i butik till inköp på nätet. 

Projektdeltagare: Kerstin GidlöfNils HolmbergAnnika Wallin
Projekttid: 2017-2018
Finansiär: Håkon Swenson Stiftelsen