lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Affilierade projekt

Centrum för handelsforskning

Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet är ett tvärvetenskapligt excellenscentrum med fokus på forskning kring varuflödet och kundmötet – två avgörande delar för en fungerande och effektiv handel. Vår forskning är organiserad i två forskargrupper och utöver detta finns ett antal affilierade projekt som är knutna till centrat.

Effektiv materialhantering & lagerverksamhet för ökad konkurrenskraft i multi- och omnikanaler – en studie av goda exempel bland svenska handelsföretag

För att skapa en sömlös shoppingupplevelse integrerar företag i ökande takt försäljning via fysisk butik och e-handel. Detta integrerade koncept kallas ofta för omnikanal. Forskning på omnikanaler har hittills mest fokuserat på själva kunden, säljprocessen och tillhörande IT-system. En annan viktig utmaning är effektiv hantering av det fysiska flödet av sålda varor och returer. Distributionsstrukturen kan förutom butiker också innehålla flera olika typer av lagerpunkter som är mer eller mindre specialiserade på att hantera olika orderstorlekar. Både traditionell handel och e-handelsaktörer måste anpassa sig för att kunna hantera logistiken i omnikanaler. En övergripande fråga blir i vilken omfattning olika fysiska flöde skall separeras eller integreras mellan olika kanaler och deras specialiserade hanteringsnoder, samt hur de utmaningar som uppstår hanteras på bästa sätt. Utmaningar inkluderar till exempel val av lagerlayout, val av metoder för inlagring och plockning, val av lagerhanteringssystem, val av utrustning såsom ställage och truckar, returflöde in i lagret, och distributionsmetod. Förutom att hantera varierande in- och utflöden måste ett övergripande informationssystem även integrera olika lager i kanalerna för att skapa visibilitet av lagersaldo och effektiv orderhantering. Studien syftar till att undersöka hur en effektiv materialhantering och lagerverksamhet kan öka konkurrenskraft i multikanal- och omnikanalstrategier.

Projektdeltagare: Joakim Kembro, Andreas Norrman
Projekttid: 2016-2018
Finansiär: Handelsrådet

Paketautomat i stad och glesbygd på företag och myndigheter
Idag är kunskapen kring användningen av paketautomater mycket begränsad. Det finns varken studier på dess påverkan på tillgänglighet eller miljön. Projektet kommer därför att bidra till att skapa kunskap kring hur paketautomaten kan integreras i stads/samhällsutveckling kopplat till tillgänglighet och skapa kunskap kring konsumenteffekter, dvs. beskriva miljöpåverkan kopplat till en ökad tillgänglighet och dess eventuella påverkan på förväntade ökande krav på dörr/hemleveranser. Projektet skall pilottesta paketautomater och utvärdera dess användning mot det transpolitiska funktionsmålet: tillgänglighet Fokus i detta trippel helix projekt är att, tillsammans med Region Skåne, Helsingborgs stad, Svensk Digital Handel, PostNord, Lunds universitet Campus Helsingborg, H&M och andra e-handelsföretag och dess konsumenter, förstå, förklara och förbättra användningen av paketautomater, för att både öka tillgängligheten för alla och samtidigt stödja en miljömässig hållbar utveckling.

Projektdeltagare:Klas HjortDaniel HellströmYulia VakulenkoAnette Svingstedt
Projekttid: 2016-2019
Projektfinansiär: Vinnova

E-handelns värdeskapande returprocess
En av e-handelns största utmaningar är att skapa en effektiv och tydlig returprocess. Dagens returprocess skapades för postorderindustrin vars returproblematik skiljer sig radikalt från e-handelns behov. I motsatts till den starkt etablerade uppfattning att returer är ”ett nödvändigt ont” så har den senaste forskning visat att inom t.ex. fashion/mode online så är kunder som returnerar de mest lönsamma dvs. mer lönsamma än de kunder som inte returnerar. Detta pekar tydlig på att returer i praktiken är en värdeskapande komponent i e-handeln. Den moderna returprocessen bör alltså inte enbart syfta till att återskapa ett värde i det som returnerats utan det är allt mer tydligt att returprocessen även är den del av e-handelns värdeskapande. Syftet med forskningsprojektet är att: Utforska, utveckla och sprida kunskap om hur returprocessen kan bidra till att skapa mervärde för e-handeln och dess aktörer. Fokus i projektet är att, tillsammans med e-handelsföretag, dess distributörer och konsumenter, förstå, förklara och förbättra returprocessen för att både öka dess mervärde och nå dess fulla potential. Projektets förväntade resultat är främst ett ”nytänk” kring returprocessen inom e-handeln, och att göra detta tillämpbart för handelns aktörer och anställda. Ett ”nytänk” som presenterar och beskriver en modern returprocess som dels ser till värdeskapande för konsumenten men samtidigt säkerställer att varje enskild konsumentretur kan hanteras effektivt i hela returprocessen.

Projektdeltagare: Daniel HellströmKlas HjortStefan KarlssonPejvak Oghazi
Projekttid: 2014-2016
Finansiär: Handelns Utvecklingsråd
Läs mer om projektet här.

Handel Helsingborg
Projektet Handel Helsingborg är tvärvetenskapligt och kombinerar insikter från företagsekonomi, kulturgeografi och etnologi. Det innebär att vi intresserar oss för konsumenters upplevelser och hur de beter sig i olika handelssammanhang. Vi intresserar oss också för den kontext inom vilken dessa upplevelser och beteenden äger rum. Exempel på frågor som vi intresserar oss för är: Vilka butiksformat använder sig konsumenten av? Hur beter sig konsumenter i olika situationer och sammanhang? Vilka upplevelser har konsumenter i olika situationer och sammanhang? Vilken roll spelar konsumenters sociala och kulturella omgivning? Hur samspelar detta med olika sätt handla? Hur förhåller sig konsumenter till sådant som stadsmiljöer, avstånd och transportmedel?

Projektdeltagare: Cecilia FredrikssonKristina BäckströmDevrim Umut AslanOla ThufvessonLena Eskilsson och Mia Krokstäde.
Projekttid: 2013-2016
Finansiär: Helsingborgs handelsförening och Helsingborgs stad.
Läs mer om projektet här

Konnässörskap, Snobberi & Engagemang: Kultiveringstrendens kolonisering av den vardagliga konsumtionen

Som en naturlig följd av den stegrande fokuseringen på diverse konsumtionskopplade livsstilstrender i media (t.ex. explosionen av matlagnings- och inredningsprogram) har det som tidigare betraktats som trivial och vardaglig konsumtion kommit att öka i betydelse både för producenter och för konsumenter. Det som inom klassisk marknadsföring) endast ansetts vara en bulkvara av funktionell betydelse och ”lågengagerande” t.ex. vatten eller salt, har blivit högst symboliskt laddat och utgör nu en betydande del i den kulturellt betingade konsumtionen som både markerar status och skapar identitet för konsumenten. Så kallade ”lågengagerande” konsumtionskategorier utgör numera reella resurser för individers kultivering i form av diverse konnässörpraktiker (t.ex. arrangerandet av lakritsprovningar och olivoljeresor), d.v.s. fler och fler konsumtionsfält exploateras under denna kultiveringstrend. I detta forskningsprojekt utforskas därför kultiveringstrendens exploatering av tidigare vardagliga konsumtionsfält genom att studera hur marknadsförare och konsumenter gemensamt driver och upprätthåller denna trend. Hur praktiseras och uttrycks konsumenters kultivering i de nykoloniserade fälten? Vilken bärighet har indelningen mellan låg- och högengagerande konsumtionsprodukter som analysverktyg för marknadsförare? Hur skapas och upprätthålls kultiveringspraktikerna i sociala interaktioner konsumenter sinsemellan samt mellan konsumenter och marknadsförare, och hur kapitaliserar marknadsförare på denna trend med hjälp av nya marknadsföringskanaler såsom sociala medier? Syftet med projektet är alltså att bättre teoretisera hur tidigare vardaglig konsumtion omvandlas till något spektakulärt och till en källa för konsumenters kultivering och identitetskonstruktion.

Projektdeltagare: Ulf JohanssonJon BertilssonSofia UlverMarcus KlassonCarys Egan-Wyer.

Projekttid: 2012-2016
Finansiär: Ragnar Söderbergs stiftelse
Läs mer om projektet i Ekonomihögskolans magasin Latitude.

Ögat bestämmer – hur produktplacering och erfarenhet hos konsumenten styr den visuella uppmärksamheten vid beslut i butik
Vi använder ögonrörelsemätare för att förstå konsumenters visuella uppmärksamhet – det vill säga vad de tittar på – i samband med att de fattar beslut i matvaruaffärer. Vårt mål är att bättre förstå hur den visuella uppmärksamheten styrs av inre faktorer – vad konsumenten vill ha – och yttre faktorer – hur förpackningarna ser ut och hur de står i hyllan.  Det senaste året har en hel del studier publicerats som handlar om hur preferenser eller värderingar (de inre faktorerna) och hur framträdande produkterna är (de yttre faktorerna) påverkar visuell uppmärksamhet och – som en konsekvens – beslutfattandet. Ett problem med denna forskning är att den främst är utförd på försökspersoner som väljer mellan ett fåtal produkter framför en dataskärm. Vi vet att både visuell uppmärksamhet och beslutsfattande förändras när konsumenten är i en familjär situation och mängden produkter är större. Vårt mål är att förstå i hur hög grad vardagligt beslutsfattande, som konsumentbeslut i matvaruaffären liknar det som mäts i laboratoriet. Den välkända miljön gör det också möjligt för oss att bättre förstå hur exempelvis vana – vid en viss produktkategori, eller en viss affär – påverkar den visuella uppmärksamheten och beslutsfattandet.

Projektdeltagare: Annika WallinKerstin GidlöfKenneth Holmqvist.
Projekttid: 2015-2016
Projektfinansiär: Hakon Swenson-stiftelsen
Läs mer här.