lu.se

Centrum för handelsforskning

Campus Helsingborg | Ekonomihögskolan | LTH - Lunds Tekniska Högskola

Våra forskningsprogram

Centrum för handelsforskning

Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet är ett tvärvetenskapligt excellenscentrum med fokus på forskning kring varuflödet och kundmötet – två avgörande delar för en fungerande och effektiv handel. Forskningsprogrammen vid Centrum bedrivs av två samverkande forskargrupper vilket innebär att det tvärvetenskapliga arbetssättet fortsätter och utvecklas. Utöver våra forskningsprogram finns ett antal affilierade projekt som är knutna till centrat.

Forskningsprogrammet Retail Destination

Forskningsprogrammet ”Retail Destination” kommer att ta utgångspunkt i relationen mellan handel och plats. Programmet avser att fokusera teman som etableringsfrågor, butiksformat, förändrade konsumtionsmönster, logistik, stads- och platsutveckling. När handel tar plats aktiveras en mängd olika processer och aktörer. Relationen mellan handel och plats kan studeras ur olika perspektiv. Här fungerar butiken, shoppinggatan, stadskärnan, gallerian, loppmarknaden, köpcentret och staden som olika former av retail destinationer med sina specifika utmaningar och möjligheter. Hur kan vi förstå och beskriva olika handelsplatser? Hur kan vi förklara de skilda förutsättningar och praktiker som kopplas till specifika destinationer för handel? Hur blir en stad eller en plats en attraktiv shoppingdestination?

Ofta tar forskning kring handel, plats- och etableringsfrågor en kortsiktig utgångspunkt i den enskilda butiken, ett specifikt butiksformat eller en avgränsad etableringsfråga. Det råder dock fortfarande brist på kunskap kring organisation och utformning av olika butiksformat och handelsmiljöer med koppling till konsumenten. Programmet avser att fortsatt utveckla ny kunskap kring konsumenten och servicemötet i den fysiska butiken. Handelns digitalisering och allt kunnigare kunder innebär nya utmaningar för handelsföretaget. Vilken roll spelar butiksmiljön och butiksformatet för samtida och framtida konsumenter? Vi behöver även nya insikter i hur handelsnäringens etableringsaktörer fungerar och vilken roll de spelar i olika sammanhang. Idag handlar utmaningarna i hög grad om att bemöta e-handel och vardagens digitalisering. Här produceras ständigt ny kunskap kring hur man inom handeln på bästa sätt bör hantera framtiden. På kommunal och lokal nivå finns visioner om framtida ”e-city” som en utveckling av e-handeln. Benämningar som ”multiformat” och ”flexibel handel” karaktäriserar en pågående e-mobilisering inom retail planning/retail destination i Sverige och Europa. Detta resulterar i olika idéer kring vilken slags handel som städer och platser behöver. Inte sällan handlar visionerna om multiformat om butiksformat med aktivitet dygnet runt.

En pågående trend är fenomen som pop-up-butiker, mobila butiker och ytor som kan användas på olika sätt eller som ”laboratorier” och ”testmodeller”. För en retail eller city-manager kan det handla om att arbeta med digitalisering av butiker eller planera för gemensamma uthämtningsställen för e-handeln. Multiformat, pop-up butiker ställer vidare nya krav på varuförsörjning, returhantering och troligen på differentierade leveransmönster och nya krav på logistiklösningar. Förtätningar i stadens bebyggelse och ökad e-handel medför oftast ett längre fysiskt avstånd mellan konsument och producent, och större utmaningar för producenten att få fram sina produkter till konsumenter i olika kanaler. Förtätningar innebär också en ökad påfrestning på stadens symbios mellan människor och transportsystem som behöver analyseras på systemnivå och ur ett multiaktörsperspektiv. En effektiv logistik för att kunna distribuera produkter och tjänster är helt avgörande för att kunna bedriva handel. Citylogistik är ett område av växande intresse för både forskare och kommunala myndigheter. Detta medför en ökad komplexitet där samhälleliga intressen och krav måste kombineras med olika aktörer i försörjningskedjorna. Olika visioner kring hur man på bästa sätt hanterar detta komplexa uppdrag avlöser varandra i olika samhälleliga och historiska kontexter.

Vi ser idag ett ökat intresse för miljö och hållbarhetsfrågor i samband med handel och konsumtion. Vi ser också hur olika alternativa konsumtionspraktiker och alternativa handelsplatser växer fram i takt med att allt fler konsumenter reflekterar kring frågor om tillväxt, värde och livskvalitet. Genom att sätta in handelsplatser och etableringsfrågor i ett vidare sammanhang kan analyser av plats, lokalisering och omland generera kunskap som kan utvecklas till långsiktiga verktyg för hållbar samhällsplanering.

Deltagare i forskargruppen: Cecilia Fredriksson, Klas Hjort, Johan Anselmsson, Christian Fuentes.
Affilierade forskare: Kristina Bäckström, Ola Thufvesson, Lena Eskilsson och Devrim Umut Aslan.
Projekttid: 2016-2017
Kontakta Cecilia Fredriksson för mer information om forskargruppens arbete.

Forskningsprogrammet Retail Innovation

Bakgrunden till forskningsprogrammet ”Retail innovation” är de stora utmaningar som branschen står inför vad gäller t ex människors ändrade köpmönster, digitalisering, urbanisering och globalisering. Dessa utmaningar ställer krav på handel men kan också skapa möjligheter 

Dessa utmaningar och möjligheter sätter fokus på branschens förmåga att förnya sig - att ”innovera”. Att innovera innebär något annat än att uppfinna nya saker, i det ligger att kunna kombinera resurser på nya sätt och också att ha förmågan att hantera den process som det innebär att gå från idé till verklighet, samt förmågan att kunna dra ut värdet ur innovationen. Branschens ”produkt” är en på många sätt sammanflätad kombination av den vara/produkt som säljs och tjänsten, det vill säga det serviceerbjudande som följer varan/produkter, i hela köp-/säljprocessen. Denna kombination ställer speciella krav på handeln. Mycket av den kunskap som finns kring innovation och innovationsprocesser i organisationer handlar om organisationer som tillverkar produkter. Även om delar av det tänkande som finns – i en forskningstradition som sträcker sig ganska långt tillbaka i tiden – är långt ifrån allt tillämpbart på handelns verksamhet. Det gör att denna forskning kommer att plöja ny mark både teoretiskt och praktiskt. Här finns således ett stort behov av kunskapsutveckling. Dessutom befinner sig handeln i ett komplext system med leverantörer som är fristående från handeln, andra nyckelleverantörer (t ex förpackningsleverantörer) som också är fristående, men där systemet som sådant ändå måste åstadkomma innovation som i slutledet tillfredsställer och attraherar en potentiell konsument. Här blir förmåga att bygga relationer och arbeta med innovation över gränserna centralt och ett tema som forskningen kommer ägna tid.

Forskningen inom retail innovation kommer därför studera, förstå och bidra till utveckling av handelns (inklusive systemaktörerna) innovationsprocesser. Tidigare forskning inom innovationsområdet har fokuserat på tillverkande företag och denna kunskap kan omsättas och omformas för branschen.  I detta forskningsprogram fokuserar vi på att studera de innovationsprocesser och de resultat dessa innovationsprocesser skapar i företag i branschen, liksom branschens förmåga att vara innovativa i den organisationskultur som handeln och systemets aktörer har som tradition.Resultaten av studierna kring innovationsprocesserna kommer att bidra till skapande av nya affärsmodeller. Dessa intar en speciell särställning eftersom handelns produkt är av sådan karaktär att nya sätt att mäta den output som skapas behöver utvecklas. Vidare kommer resultaten bidra till nya sätt att jobba med innovation och ökad innovationsförmåga inom de organisationer som deltar i forskningen.

Den teoretiska basen kommer att vara litteratur kring innovation och innovationsprocesser, liksom litteratur kring marknadsorientering och olika inriktningar strategiskt (drivas/följa respektive driva marknaden) därtill teorier kring marknadsskapande kring den utvecklingen av nya typer av medier, öppen innovation och kundens roll i innovations processer. Forskningen kommer också inspireras av teorier i ”design thinking” och service management litteratur, kopplat till innovationsprocesser – vilket innebär utgångspunkt i användarorientering och värdeskapande där produkt och tjänsteerbjudande kombineras. 

Deltagare i forskargruppen: Ulf JohanssonAnnika OlssonAnette Svingstedt, Ulf Elg, Jens Hultman, Karla Maria Peredes, och Carin Rehncrona.
Affilierade forskare: Mikael Björn och Malin Olander Roese.

Projekttid: 2016-2017
Kontakta Ulf Johansson eller Annika Olsson för mer information om forskargruppens arbete.